Militärstyret i Myanmar lägger om målen
Myanmar eller Burma är ett typiskt jordbruksland.
Tidigare var landet Asiens största risexportör,
vars hamnar var välkända för sjömän på fraktfartyg,
vilket också gällde finländare.
Myanmar är Sydostasiens fattigaste land.
Myanmar har 54 miljoner invånare,
och av dem lever 70 procent på landsbygden.
Myanmar har redan länge varit en militärdiktatur.
Landet var Asiens mest slutna
efter andra världskriget.
Så var det under flera årtionden.
På 2000-talet öppnande militärjuntan upp landet en smula
och tillät nyval.
Aung San Suu Kyis parti NLD var segrare i valet.
Utställningen med bildmaterial från Myanmar (Burma) består av 9 enskilda fotografier och berättelser.
Fotografierna är tagna år 2015.
1.
Aung San Suu Kyi
tilldelades Nobels fredspris 1991.
Miljoner burmeser ser upp till henne,
men det internationella samfundet har kritiserat henne
för att bedriva tystnadspolitik.
Förvaltningen i Myanmar har väckt
en hel del internationell uppmärksamhet,
eftersom folkmord har förekommit
inom det område där rohingyafolket lever.
Rohingyerna är i huvudsak muslimer
och de styrande i Myanmar anser dem vara
olagliga invandrare.
Rohingyerna flydde undan förföljelsen till Bangladesh
där nu mer än en miljon av dem lever.
Finland har beviljat några miljoner euro
i stöd till flyktingarna via FN:s flyktingkommissariat
UNHCR.
2.
Som risproducent låg Myanmar på sjätte plats i världen
ännu för några år sedan.
Här får man två skördar ris per år:
en skörd under regnperioden och den andra på sommaren.
3.
Buddhismen är huvudreligion i Myanmar.
Munkarna fick stor uppmärksamhet i världspressen 2007.
Deras protester gick under namnet saffransrevolutionen.
Militärjuntan bemötte de fredliga demonstrationerna med
misshandel och våld.
Sedan dess har munkarna hållit betydligt lägre profil.
De mest radikala munkarna har dock till och med medverkat till
att sprida religiöst hat.
4.
Turisterna gillar att fotografera fiskare vid Inlesjön.
Myanmar var länge stängt.
I början av 2000-talet öppnade man dock upp för turism,
men turisterna försvann lika snabbt som de hade kommit.
Ingen vill längre besöka ett land,
där man dödar och torterar människor.
Av samma orsak är landet
utsatt för ekonomiska sanktioner.
Turismsektorn i Myanmar ägs i huvudsak
av militärstyret och grupperingar som stöder dem.
5.
Armén tog all makt i Myanmar
den 1:a februari 2021.
Aung San Suu Kyi dömdes till fängelse.
Det nya parlamentet upplöstes
och en del ledamöter arresterades och dödades.
Militären har avskaffat
all fri informationsförmedling.
Journalister har fängslats och dödats.
Soldater har även arresterat, torterat och mördat
demonstranter och utomstående.
6.
Morgonrusning i hamnen i landets största stad Rangoon (Yangon).
Städerna i Myanmar växer snabbt.
Man beräknar att befolkningen i städerna
kommer att uppgå till 18 miljoner år 2030.
I Rangoon (Yangon) och andra städer
har man satt sig upp mot militären i redan ett drygt år.
I städerna förekommer strejker och kortvariga demonstrationer.
Stadsborna har också ordnat
ohörsamhetskampanjer,
där till exempel sjukhuspersonal
har avbrutit arbetet som protest mot militärjuntan.
I städerna finns det unga aktivister,
som har lärt sig tillverka sprängladdningar.
De har flytt till områden
där beväpnade etniska grupper håller till
och har fått stridsutbildning där.
Motståndsrörelsen styrs rätt långt via sociala medier.
Den beväpnade motståndsrörelsen
har nu spritt sig till hela landet.
7.
Utvecklingssamarbetspartnerskapet
mellan Myanmar och Finland inleddes 2012.
På grund av den osäkerhet som råder efter statskuppen
fortsätter inte Finlands utvecklingsamarbete
med Myanmar längre.
Därmed säkerställs att finansiering från Finland
inte blir tillgänglig för militärregimen.
8.
FN-organ, andra internationella aktörer
och medborgarorganisationer beviljar stöd till Myanmar.
Finland kanaliserar sitt bistånd via dem.
Nu är också de ovannämnda organisationernas
verksamhet i Myanmar svår att upprätthålla.
Finland har till exempel understött
Rädda Barnen-rörelsens verksamhet i Myanmar.
Målsättningen är att främja undervisning för barn
och stödja deras välbefinnande.
9.
När det gäller målsättningen för
FN:s hållbara utveckling
har Myanmar hamnat på efterkälken.
Detsamma gäller även landets egna
utvecklingsmål.
Landet blir lidande på grund av inbördeskriget.
Satsningarna i Myanmar på undervisning och
invånarnas hälsa har varit otillräckliga.
Specialister världen över bedömer
att regeringen främst stödjer utvecklingen på landsbygden.
Trots att städerna växer kan inte befolkningen
i städerna dra nytta av utvecklingen.
