Nepal är ett av världens fattigaste länder.
Därtill är det ett av världens
minst utvecklade länder.
Före coronapandemin minskade fattigdomen i Nepal
snabbare än i andra lika fattiga länder.
Hela 3,1 miljoner människor
lyftes ur fattigdom på fem år.
”Ingen fattigdom” är FN:s första globala mål
för hållbar utveckling,
det vill säga att avskaffa fattigdom
i alla dess former.
Fotoutställningen med bildmaterial från Nepal består av 10 enskilda fotografier och berättelser.
Fotografierna är tagna år 2004.
Här ser vi en kvinna i bergssamhället Mugu
i nordvästra delen av Nepal.
På en av mina resor landade jag i Mugu,
som ligger avskilt och långt från städer.
Jag tog mig dit eftersom jag hade hört om
Kirsti Kirjavainen och ville intervjua henne.
Hon var utsänd av Finska Missionssällskapet
och arbetade tre årtionden som diakonissa-
barnmorska i Nepal.
Därtill fanns det ytterligare en anledning att besöka Mugu.
Jag intervjuade beväpnade män som tillhörde
en lokal maoistisk gerillarörelse.
Folk som lever i fattigdom på landsbygden
stödde gerillan.
Merparten av de fattiga i Nepal bor i byar på landsbygden,
där varken maten eller utkomsten är tryggad.
För bara fem år sedan var familjernas livsmedelssituation
alltjämt sådan, att av hela årets behov, var endast två månaders
livsmedel tryggade.
Förutom den karga naturen och bristen på infrastruktur
bidrog dessutom de långa avstånden till byarna
till den svaga livsmedelsförsörjningen.
Klimatförändringen påverkar också situationen i byarna,
liksom även bristfälliga odlingsmetoder.
När jag besökte slättlandet i södra Nepal
såg jag inte alltid skillnaderna i landskap och
folk i jämförelse med Indien, som ligger på
andra sidan om den nepalesiska gränsen.
Här finns extremt fattiga samhällen bestående av
till exempel daliter,
som inte har någon kast eller jord.
Inom ramarna för utvecklingssamarbetet
har man kunnat hjälpa människor här.
De har till exempel fått råd om rätt till
odlingsjord och boende.
Tack vare utvecklingssamarbetet har människor
fått hjälp med födelseattest och identitetsbevis
för att kunna få små lån.
Kastsystemet och diskrimineringen av daliter
är de vanligaste orsakerna till ojämlikheten i Nepal.
Vattenbuffelritt i Janakpur i södra Nepal.
Vart femte barn i Nepal är fattigt.
Coronapandemin har resulterat i ökad
extrem fattigdom även i Nepal.
Glädjande är däremot att fattigdom bland barn
har minskat fortare än bland vuxna.
Därtill har barnadödligheten sjunkit på ett bra sätt.
Nepal är ett av länderna i världen
där det inträffar mest naturkatastrofer
och där klimathoten är stora.
År 2015 drabbades Nepal av ett jordskalv.
Skalvet förorsakade stor förödelse.
Återhämtningen var långsam.
Åren 2021–2024 stöder Finland
Nepal med 56 miljoner euro.
Ett av huvudmålen är minska
samhällelig ojämlikhet.
Andra motsvarande målsättningar är att stödja
den hållbara utvecklingen i landet samt stärka
såväl katastrofberedskapen som återhämtningen.
Coronapandemin har påverkat undervisningen i Nepal
och därmed ökat ojämlikheten.
Nepal har drabbats hårdare av covid-19
än många andra länder eftersom
rätt många familjer saknar utrustning
för distansundervisning som till exempel
internet, eller ens radio och television.
I utvecklingssamarbetet med Nepal prioriterar Finland
projekt som rent dricksvatten, avlopp och toaletter
under åren 2021–2024.
Målsättningen är att samhällena ska ha beredskap
att hantera klimathot och förbättra befolkningens hälsa.
Finländska aktörer har medverkat i ett vattenprojekt,
som har försett drygt 1,6 miljoner människor med rent vatten.
Även i skolor har man installerat vattenposter och toaletter.
De har stor betydelse speciellt för flickornas skolgång.
Ett av målen med det utvecklingssamarbete Finland bedriver
i Nepal är att förbättra jämställdheten mellan kvinnor och män.
Det gäller också kvinnor med funktionsnedsättning
och vars ställning är sårbar.
För kvinnorna i Nepal är vägen till jämställdhet alltjämt lång.
Detta trots att staten har undertecknat avtal om saken.
Diskrimineringen av kvinnor är basserad på samhällsklass,
kast, språk, religion och geografiskt läge.
Var fjärde kvinna har blivit utsatt för
fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld.
Under vårt besök i den här byn på 2000-talet
lade vi märke till att de unga männen i var få.
Byn är belägen på det nepalesiska slättlandet intill gränsen mot Indien.
En stor del av männen hade sökt sig till Mellanöstern och Indien för att arbeta.
Där hamnade också kvinnor och flickor som offer för människohandel.
Pandemin förde männen tillbaka till Nepal.
Före pandemin sände de verkligt väsentliga
penningsummor till sina familjer från utlandet.
Utvecklingen i Nepal har bromsats av inbördeskriget,
som pågick i cirka 10 år och upphörde först 2006.
Sedan dess har man gått in för att införa demokrati.
Den år 2015 antagna nya grundlagen garanterar
lokalförvaltning och kvinnors delaktighet,
men demokratin är alltjämt rätt skör.
Finland har som medlem i EU medverkat i den dialog
man fört med regeringen i Nepal och
sporrar landet att utveckla en god förvaltning.